Hoppa till innehåll

Blogg

AI i budgeten 2027: så planerar ni AI-kostnaderna

August Calles4 min läsning

Ungefär nu, när augusti går mot september, börjar budgetarbetet inför 2027 i de flesta svenska bolag med kalenderår som räkenskapsår. För många blir det första gången AI får en egen rad i stället för att gömma sig under Övrigt IT.

Det är läge att göra raden ordentligt. Gartner räknar med att de globala IT-utgifterna växer med nästan 11 procent under 2026, med AI som främsta drivkraft, och att företagens utgifter för AI-modeller och agenter mer än fördubblas. Ni behöver inte följa den kurvan. Men era leverantörer gör det, och det påverkar priserna och paketeringen ni möter i höstens förhandlingar.

Att budgetera för AI innebär att sätta av medel för hela kostnadsbilden: licenser och förbrukning, integration, drift och förvaltning samt intern tid och kompetens, inte bara för själva utvecklingsprojektet.

En AI-budget som bara täcker pilotprojektet är en halv budget. Drift, förbrukning och medarbetarnas tid avgör vad året faktiskt kostar.

Vad skiljer 2027 från tidigare år?

Två saker. Den första är prissättningen. Allt fler AI-tjänster prissätts efter användning, i tokens eller anrop, i stället för fast licens per användare och månad. En lösning som blir omtyckt blir därmed dyrare, vilket är en ny sorts problem: kostnaden stiger för att det går bra. Budgetera därför med spann i stället för punktbelopp för förbrukningsbaserade tjänster, och kräv förbrukningstak och larmgränser redan i avtalet.

Ett exempel ur verkligheten: hos ett tjänsteföretag vi arbetade med i våras tredubblades förbrukningskostnaden för en dokumentlösning mellan mars och juni. Inget var trasigt. Lösningen hade blivit omtyckt, användningen växte, och ingen hade satt en larmgräns. Beloppet i sig var hanterbart. Överraskningen var problemet, för den väckte frågan om kontroll i en styrgrupp som dittills bara sett en fast månadskostnad.

Den andra är att 2027 blir året då många styrelser ställer ROI-frågan på allvar. Experimentåren är över, och de initiativ som får budget är de som kan visa en kalkyl. Det är en sund utveckling, och den belönar er som redan räknar på AI-investeringar i sparad tid, kvalitet och risk.

Vilka poster missas oftast?

Fyra rader saknas i nästan varje första AI-budget vi ser.

  • Drift och förvaltning. En lösning i produktion behöver uppföljning, justeringar och någon som svarar när den beter sig konstigt. Räkna som tumregel med en löpande årskostnad snarare än en engångssumma, och läs gärna vår genomgång av vad som händer efter lanseringen.
  • Förbrukning som skalar. Se ovan. Posten är liten i januari och kan vara trefaldigad i november, just för att lösningen används.
  • Intern tid. Pilotgrupper, testning, utbildning och den processägare som ska fatta beslut. Ingen faktura kommer, men tiden är verklig och ska planeras som annan projekttid.
  • Kompetens. Utbildning och tid att lära, för hela personalstyrkan och inte bara IT. Utan den posten blir verktygen inköpta men inte använda.

Hela kostnadsbilden, med exempel på hur posterna förhåller sig till varandra, har vi brutit ner i vad AI faktiskt kostar. Budgetartikelns poäng är en annan: att posterna ska in i planen från start, inte upptäckas i februari.

Hur strukturerar ni AI-raden i praktiken?

Gör tre saker innan budgeten låses. Inventera först vad ni redan betalar för AI i dag: abonnemang, inbakade AI-tillägg i befintliga system och de prenumerationer enskilda medarbetare lagt på företagskortet. Summan brukar förvåna. Dela sedan upp raden i två delar med olika logik: en driftdel för det som redan är i produktion, budgeterad som löpande kostnad med spann, och en initiativdel för nya satsningar, budgeterad per initiativ med tydligt mål och beslutspunkt. Koppla till sist varje initiativ till en ägare i verksamheten och ett mätbart utfall, så att vårens uppföljning handlar om effekt och inte om aktivitet. Företag som strukturerar raden så upptäcker ofta att de inte behöver en större AI-budget än förra året. De behöver en tydligare, där experiment inte blandas med drift och där det går att avsluta något utan att det känns som ett misslyckande. Det är skillnaden mellan en budget och en förhoppning.

Ska AI in i 2027 års budget?

En AI-strategi ger er prioriterade initiativ med kostnadsuppskattningar och resursbehov, alltså exakt det underlag budgetarbetet behöver, typiskt på 1 till 3 veckor. Det hinner bli klart innan budgeten låses. Hör av er så räknar vi på er situation. Vi finns i Stockholm och arbetar över hela Sverige.


Vanliga frågor

Hur mycket av IT-budgeten bör gå till AI?

Det finns ingen andel av IT-budgeten som är rätt för alla: AI-behovet styrs av era processer, inte av ett riktmärke. Globalt växer AI-utgifterna kraftigt, men för ett enskilt SME är den viktigare frågan vilka två eller tre initiativ som får plats, och att varje initiativ bär sina fulla kostnader: licens eller förbrukning, integration, drift och intern tid. En liten budget med tydliga mål slår en stor budget utan.

Varför blir AI-kostnader alltmer rörliga?

AI-kostnader blir rörliga för att prissättningen skiftar från fast licens per användare till betalning per användning, ofta räknat i tokens, alltså mängden text modellen läser och skriver. Ju mer lösningen används, desto högre kostnad, vilket är ovant för den som budgeterar i fasta månadsavgifter. Det hanteras med förbrukningstak, larmgränser och månadsuppföljning per lösning, samma disciplin som molnkostnader redan kräver.

Vill ni omsätta AI till mätbart värde?

Boka ett samtal så går vi igenom era processer och var AI gör störst skillnad.

Kontakt

Boka samtal

Byron Calles är AI-konsulter i Stockholm med leverans i hela Sverige, on-site och remote. Fyll i formuläret så återkommer vi med tider. Ju mer kontext, desto snabbare kan vi föreslå rätt upplägg.

August Calles, grundare av Byron Calles

August Calles

Grundare

Vad är du intresserad av?