Hoppa till innehåll

Blogg

AI-roadmap: så bygger ni en plan som håller

August Calles5 min läsning

En AI-roadmap är en prioriterad plan som binder ihop varje tänkt AI-initiativ med ett konkret affärsproblem, en ansvarig ägare och ett mätbart mål. För ett litet eller medelstort företag ryms den på en sida: tre till fem initiativ, rangordnade efter förväntad effekt och hur svåra de är att genomföra. Inte en lista över allt AI skulle kunna göra, utan en ordning att börja arbeta i.

Den skillnaden låter petig, men den avgör om planen blir gjord eller blir liggande. En önskelista med tjugo idéer känns ambitiös och leder ingenstans. Tre initiativ med tydligt ägarskap blir genomförda.

Skillnaden mellan en AI-strategi och en AI-roadmap

En AI-strategi är arbetet att förstå var AI gör nytta hos just er. En AI-roadmap är det ni kan agera på när det arbetet är klart. Strategin är analysen, roadmapen är planen.

I praktiken växer roadmapen fram som sista steget i strategin. Först kartlägger man processer, dataflöden och var handpåläggningen sitter. Sedan identifierar man möjliga automatiseringar. Till sist rangordnar man dem och skriver ner de som är värda att börja med. Det är roadmapen.

Poängen med att hålla isär dem är att man inte ska börja skriva planen innan analysen är gjord. En roadmap byggd på gissningar blir en lista över vad som låter spännande, inte vad som faktiskt sparar tid.

Börja i problemen, inte i listan av verktyg

Den vanligaste roadmapen jag ser börjar i fel ände. Den listar tekniker, en chatbot här, en sammanfattningsfunktion där, och försöker sedan hitta problem som passar. Det blir sällan bra.

Vänd på det. Skriv först ner var tiden faktiskt går. Vilka uppgifter återkommer varje vecka? Var sitter handpåläggningen? Vilka flöden står still när en nyckelperson är sjuk? Svaren pekar mot ett par tydliga kandidater, och först då är det dags att fråga om AI är rätt verktyg för dem.

Ett initiativ som börjar i ett verkligt problem har någon som bryr sig om att det blir löst. Ett initiativ som börjar i en teknik har bara någon som tyckte tekniken var häftig. Det första når drift. Det andra blir en demo.

Fyra saker varje rad i roadmappen behöver

En rad i roadmapen som saknar något av det här är inte redo att tas till beslut. Gå igenom dem en i taget:

  • Ett affärsproblem. Vad är det som tar tid, kostar pengar eller går fel idag? Formulera det i en mening utan att nämna AI.
  • En ägare. En namngiven person i verksamheten som vill ha problemet löst och kan fatta beslut. Inte "IT", inte "ledningen", en person.
  • Ett mätbart mål. Hur vet ni att det blev bra? Sparade timmar per vecka, färre fel, kortare handläggningstid. Sätt en baslinje innan ni börjar, annars kan ni aldrig visa effekten.
  • En grov insats. Ungefär hur lång tid och vilka resurser krävs? Det behöver inte vara exakt, men ett initiativ utan kostnadsbild går inte att prioritera mot ett annat.

En AI-roadmap utan ägare och mätbart mål per initiativ är en idélista, inte en plan. Det är ägarskapet och måttet som gör skillnaden mellan ett projekt som genomförs och ett som rinner ut i sanden.

Så rangordnar ni initiativen

När varje initiativ har de fyra delarna kan ni rangordna. Två frågor räcker långt: hur stor är effekten, och hur svårt är det att genomföra?

Effekten väger ni utifrån sparad tid, lägre kostnad och högre kvalitet, samt hur stor risken är om inget görs. Genomförbarheten handlar om hur mycket data som redan finns, hur många system som berörs och hur tydligt regelverket runt processen är. Det som ger mycket effekt och är lätt att genomföra hamnar överst.

Ett tips: börja inte med det mest spännande, börja med det som ger ett tydligt resultat snabbt. En första vinst som hela organisationen ser bygger förtroende för nästa initiativ. Många AI-satsningar fastnar just för att de börjar för stort, med ett initiativ som tar ett år innan någon ser något hända.

Vad en bra roadmap inte är

Den är inte en treårsplan. AI-området rör sig för snabbt för att en detaljerad plan på tre år ska betyda något, och en plan som sträcker sig så långt blir aldrig genomförd ändå. Tänk kvartal, inte år.

Den är inte heller en teknikkatalog. Vilken modell eller plattform ni använder är ett genomförandebeslut, inte ett strategibeslut. Roadmapen ska kunna läsas och förstås av en vd som aldrig öppnat en teknisk dokumentation.

Och den är inte huggen i sten. När det första initiativet är i drift vet ni mer, om er data, era system och era användare, än ni gjorde innan. Räkna med att justera ordningen. En roadmap är ett levande beslutsunderlag, inte ett kontrakt.

Så kan en rad se ut

Det blir konkret med ett exempel. Säg att ett bolag lägger många timmar varje vecka på inkommande kundärenden som kommer via mejl, sorteras för hand och besvaras med snarlika svar. En rad i deras roadmap skulle kunna se ut så här:

  • Affärsproblem: Ärenden tar tre dagar att besvara och fyra timmar om dagen att sortera.
  • Ägare: Kundtjänstchefen.
  • Mål: Halverad svarstid och två frigjorda timmar per dag inom tre månader.
  • Insats: Cirka sex veckors utveckling, en kontaktperson som kan flödet, integration mot mejl och ärendesystem.

Det är allt som krävs för att initiativet ska gå att väga mot ett annat och tas till beslut. Lägg tre till fem sådana rader bredvid varandra, rangordna dem efter effekt och genomförbarhet, och ni har en roadmap. Lägg märke till att ingen av raderna nämner vilken modell eller teknik som ska användas, det är ett genomförandebeslut som kommer senare.

Från roadmap till drift

En roadmap är värdefull först när den leder till något i produktion. När ni väl tagit ett initiativ hela vägen, från kartläggning via utveckling till en lösning som används i vardagen, går nästa snabbare. Data, åtkomster och arbetssätt finns redan på plats, och organisationen vet hur det går till.

Är ni helt i början är det ofta klokare att läsa vår guide om hur man kommer igång med AI först, och bygga roadmapen när ni har ett konkret flöde att utgå från. Vill ni däremot förstå vad initiativen är värda i kronor finns ett räkneexempel för AI-ROI att utgå från.

Vill ni ha en roadmap ni kan agera på?

Vi hjälper organisationer att kartlägga sina processer och ta fram en prioriterad AI-roadmap, typiskt på en till tre veckor, med ägare, mål och en konkret ordning att börja i. Boka ett samtal så går vi igenom var AI gör störst skillnad hos er.


Vanliga frågor

Vad ska en AI-roadmap innehålla för ett litet eller medelstort företag?

En AI-roadmap bör rymma tre till fem initiativ, inte en lång önskelista. Varje rad ska peka ut ett konkret affärsproblem, en ansvarig ägare, ett mätbart mål och en grov uppskattning av tid och resurser. Initiativen rangordnas efter förväntad effekt och genomförbarhet, så att ni vet vad ni börjar med och varför. Målet är ett beslutsunderlag som ledningen kan säga ja till, inte ett dokument som beskriver allt AI teoretiskt skulle kunna göra.

Vad är skillnaden mellan en AI-strategi och en AI-roadmap?

En AI-strategi är arbetet: att kartlägga era processer, hitta var AI gör nytta och väga nytta mot kostnad och risk. En AI-roadmap är resultatet ni kan agera på, en prioriterad lista med initiativ, ägare och mål. Strategin är analysen, roadmapen är planen. I praktiken hänger de ihop: man tar fram roadmapen som sista steg i strategiarbetet.

Vill ni omsätta AI till mätbart värde?

Boka ett samtal så går vi igenom era processer och var AI gör störst skillnad.

Kontakt

Boka samtal

Byron Calles är AI-konsulter i Stockholm med leverans i hela Sverige, on-site och remote. Fyll i formuläret så återkommer vi med tider. Ju mer kontext, desto snabbare kan vi föreslå rätt upplägg.

August Calles, grundare av Byron Calles

August Calles

Grundare

Vad är du intresserad av?